Ellen Ekmans tredje Lilla Berlin

Ellen Ekman är tillbaka med en ny del av sin träffsäkert sarkastiska serie Lilla Berlin. Få har som hon lyckats driva så hejdlöst med sin egen generation av hipsters, anser Hanna Jedvik. (GP 3 juni) 

Genre: Serier
Författare: Elin Ekman
Titel: Lilla Berlin 3
Förlag: Kolik

Det drar ihop sig till sommar i Lilla Berlin. Picknickkorgar med äkta porslin kånkas ut i naturen, trots att korgen är tung som bly. Men det är det värt. Det blir ju en helt perfekt instagrambild. ”Så Frukost i det gröna”, säger en av karaktärerna i Ellen Ekmans träffsäkra serier och knäpper av ett foto som omgående laddas upp på sociala medier.

Ja, den sarkastiska humorn som skärskådar samtidens unga duggar tätt när Ellen Ekman är tillbaka med del tre av sina samlade serier Lilla Berlin, som annars publiceras regelbundet i tidningen Metro.

Få har lyckas driva så hejdlöst med sin egen generation av hipsters som Ellen Ekman. Gissningsvis lever hon själv mitt i detta flöde av surdegsbak, ölbryggning och det förfasande över samtiden som personerna i Lilla Berlin ägnar sig åt.

Ofta drivs karaktärerna av en hög politisk medvetenhet och håller gärna brandtal om klimatfrågor, jämställdhet eller syn på relationer. Inte sällan för att bita sig själva i baken när personliga tillkortakommanden blottas.

Det är som bekant skillnad mellan teori och praktik. Och hur firar man egentligen midsommar så pass traditionellt att det blir alternativt? Frågorna är många.

Ellen Ekmans teckningar är en njutning för ögat. Färgstarka och grafiskt renodlade med lagom fulsnygga karaktärer i det persongalleri som befolkar Lilla Berlins universum.

Här finns relationsanarkisten, det nyetablerade paret som famlar sig fram i sin relation och kompisarna vars vänskap minst sagt prövas under en tid av samboskap.

Ett underhållande och återkommande inslag är ”Expedition Lilla Berlin” där två personer likt ornitologer spejar med kikare på hipsters och olika subkulturer för att lära sig att ringa in dess särart i den urbana djungeln. 

Ja, samtidsreferenserna är många, igenkänningsfaktorn hög och leendet aldrig långt borta när man tar del av dessa samlade serier som var och en blir till en grafisk novell.

Åtminstone för hen som lever hyfsat nära den socialgrupp som serierna driver med.