måndag 9 maj 2016

Lyra Ekström Lindbäck – I tiden

Lyra Ekström Lindbäcks förmåga att fånga tiden vi lever i med sin roman I tiden är på många sätt genialisk. Trovärdigt gestaltar hon huvudpersonen Christoffers virvelvind där uppdrag, jobb och fritid blandas samman till en enda röra, skriver GP:s recensent Hanna Jedvik. (GP 9 maj) 



Roman
Lyra Ekström Lindbäck
I tiden
Modernista

”Philip Jag har ett möte, vet ej hur lång tid det kommer ta, så hinner inte till Greta Gram. Men obs, jag gillar hennes namn.
Daniel Jag har en jättelik kasse från Louis Vuitton så måste hem i en taxi nu, försöker hinna till Greta.
Philip Va?! Jag vill också ha en jättelik LV-kasse.
Kristofer Älskar kassar i alla dess former. Men bär du dyra kläder är det viktigt att påsen är från Hemköp, eller ännu hellre Lidl. Allting i livet handlar om balans.
Daniel Vad är rapporten från Fashion Talks då?
Philip ’Geek måste möta chic.’
Philip ’Instagram är viktigt för mode.’
Daniel Oh God. Jag är ju väldigt osäker på om Instagram har varit bra för mode.”

Ovanstående är en dialog från Bon Magazines hemsida där Bons tre modeskribenter Daniel Björk, Philip Warkander och Kristofer Andersson snackar ihop sig under Stockholm Fashion Week i början av februari i år. Raderna hade lika gärna kunnat vara en dialog i LyraEkström Lindbäcks roman I tiden.
Referenserna till musik och mode duggar tätt och huvudpersonen tillika modeskribenten Christoffer skulle aldrig glida utanför lägenhetsdörren i något annat än sina Chelsea boots och märkesjeans som Jil Sander eller Acne. Han tvättar händerna i exklusiv handtvål och klubbar slentrianmässigt varje kväll. Däremellan skriver han krönikor, spelar in podar, medverkar i P3 och ska rent av kanske få vikariera som redaktör på tidningen som han jobbar för vad det lider.

Och så sexet. Det slentrianmässiga sexet som både tråkar ut honom och snärjer honom i en längtan efter närhet och bekräftelse. Men inom Christoffer håller något på att gå sönder. Känslan av meningslöshet bultar mot bröstbenet och när han kollar igenom sin Gmail är det som att vada ut i ett segt och iskallt kärr.
Som många av oss andra frilansade medie- och kulturarbetare är inte Christoffer dummare än att han förstår att han har drabbats av stressymptom. Frågan är vad man gör man åt det när det alltid finns en text till att skriva, ytterligare ett radioprogram att medverka i eller producera och samtal att moderera? När det aldrig tar slut och om du tar en paus riskerar mejlboxen att sluta fyllas på, pengarna att sina och du är tillbaka till baslägret och måste uppför Mount Everest branta bergstopp än en gång. För att bygga din karriär. Ditt varumärke. Din mediepersona. Allt det där som så många lever med idag som en självklarhet. För Christoffer innebär den tillryggalagda klättringen att han lever sin dröm. Att försörja sig som skribent är vad han fantiserade om när han var tonåring och lyssnade på Melody Club, Hell on Wheels och First Floor Power. Ändå den där malande känslan av tomhet i bröstet samtidigt som likesen virvlar förbi i instagramflödet och noteringarna från Facebook aldrig slutar att blinka rött uppe i webbläsarens högra hörn.

Lyra Ekström Lindbäcks förmåga att fånga tiden vi lever i med sin roman I tiden är på många sätt genialisk. Trovärdigt gestaltar hon huvudpersonen Christoffers virvelvind där uppdrag, jobb och fritid blandas samman till en enda röra. När högen av måsten bara byggs upp och får arbetsglädjen som en gång fanns att så sakteliga skopas ut. Inte ens festerna med sin förutsägbarhet och välstylade människorna i vita jeans känns roliga längre. Till det läggs sedan skulden. Vem är jag att klaga? Tänk på alla andra med betydligt mer monotona arbeten som går till jobbet samma tid varje dag, tänker Christoffer där han sitter vid sitt köksbord.
Lyra Ekström Lindbäck visar även på vad som händer med den som inte har något alternativ. Hur skulle livet te sig för en person som Christoffer om han ställde sig utanför sociala medier, partyn och hela mediekarusellen som bygger på att säga ja till allt.? Går det ens? Och hur ska han i så fall hitta ett annat sätt att leva? Lyra Ekström Lindbäck ställer viktiga frågor om samtiden i sitt utforskande av Christoffer Lundström med Ch, K:et bytte han ut i tonåren.

I tiden har med sin gestaltning av konsumtion och yta en hel del beröringspunkter med Sisela Lindbloms De skamlösa som skapade stor debatt om köphets och statusfixering när den kom i april 2007. Men där Sisela Lindbloms roman gick bort sig i klichéer och endimensionella persongestaltningar fångar I tiden upp Christoffers inre kamp och längtan efter ett annat liv på ett mer engagerande vis. Intressant att notera är att knappast någon lär lyfta ett ögonbryn idag över en roman som skildrar konsumtion och mode, medan De skamlösa fick utstå kritik för sin tematik redan innan den hade släppts i bokhandeln. Passande nog vävdes den in i den så kallade Väskdebatten och Nina Björks utspel om köksdrömmar som ”skitdrömmar”. 
Lyra Ekström Lindbäcks prosa har något stramt och återhållsamt över sig. Texten slirar sällan iväg i metaforer eller lyriska formuleringar. Istället skriver hon rakt och sparsmakat och tvingar inte läsaren att vältra sig i sina karaktärers inre. Precis som hennes AugustnomineradeEtt så starkt ljus rör sig I tiden sakta framåt utan några brantare utmaningar på den dramaturgiska kurvan. Lyra Ekström Lindbäcks styrka ligger i de vardagliga tingen, stämningarna och det där som pågår i ett liv medan världen gör annat. Dessutom går hon även här utanför heteronormen på ett självklart vis och problematiserar vad det är att vara människa på ett djupare plan.
I tiden går i takt med tiden och sida vid sida med sin läsare, som aldrig underskattas. Tyvärr blir romanens upplösning något tunn och de många bikaraktärerna framstår som stela pappfigurer när de kommer och går under berättelsens gång.

En paradox är att skildringen av yta också blir berättelsens fiende, som gör att det aldrig riktigt bränner till eller svajar rejält under huvudpersonens fötter.
Bara sviktar lite grand under de vita Adidasskorna. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar